tisdag 30 juni 2009

Intitially India

Så var det dags för ännu en blogg.

Trots ihärdiga ”nej, jag vet inte om jag kommer blogga..”, ”jag vill inte känna någon press..”, ”jag tar det som det kommer..” etc - så vet de som känner mig att jag har svårt att hålla mig ifrån att skriva. Dessutom är det ett ypperligt verktyg för att sammanfatta allt som händer (och ni slipper massmail).

Så..

Initially India. Ja, det är precis så det här äventyret börjar. I Indien. Sedan vet man aldrig var det bär hän. Allra minst jag. Det är liksom det som är poängen med hela resan. Att åka iväg, vara öppen för allt och alla som kommer min väg. Och att skriva.

En kreativ ”time-out” helt enkelt.

Så här är jag nu, i ett kokande hett (läs: 45 grader..) Delhi. Jag landade på självaste midsommarafton som firades med ett glatt H&M gäng som fixat majstång, blommor, svenskt smörgårdsbord och snaps. De stackars britter som var inbjudna blev smått chockade när vi, efter ett par drinkar, började hoppa som små grodor runt midsommarstången. Nu har hettan stigit dem till huvudet, tänkte de. Galna. Spritt språngande galna.


Ok, så till en början liknande majstången mest en marajuanastång med lite blommor..

En otroligt trevlig kväll som följdes av en otroligt trevlig helg.
På lördagen hamnade vi på ett typiskt farm house party utanför Delhi. Det var en av de roligaste festerna jag någonsin varit på. Varje person jag talade med hade en annorlunda bakgrund och livsstil. Varje person var uppriktigt intresserad av mig, vad jag hade för drömmar och hur de skulle kunna hjälpa till. Varje person log, bjöd på sig själv, skrattade och dansade långt in i den indiska sommarnatten. Det var som att bli injicerad med koncentrat av energi och inspiration.
Den första personen som öppnar dörren till festen är den enda indier jag känner sedan tidigare. Hade absolut ingen aning om att han skulle vara där. Vad är oddsen bland EN MILJARD indier att jag springer på just honom. HELT SJUKT.

Kanske var det för att jag fortfarande var jetlaggad och allmänt berusad av att vara tillbaka i detta fantastiska land. Eller är det de facto så att indier i allmänhet är generösare med att bjuda på sig själva än gemene svensk. Utan prestige och utan avundsjuka. Helt klart en kulturell skillnad där den indiska står i min favör.

Natten avslutade tidigt på morgonen med två otroligt skickliga musiker som började lira piano och gitarr. Jag, i mitt ”I loooove India”-berusade tillstånd, slog mig ned med dem och började jazza. Helt och hållet improviserat. Vi sjöng, spelade och jammade tills solen gick opp och fåglarna började kvittra.

Lagom omtumlad for jag hem från festen med en inbjudan till en audition för musikalen Hair som ska sättas upp i Delhi och sedan turnera runt i Indien. Vad som sker där får ni kanske reda på lite senare i veckan..! Summa summarum var det en magisk kväll som jag så gärna skulle velat haft på film.

Under den gångna veckan har jag hunnit ordna fest på The Global Arts Village (www.globalartsvillage.org), försökt jogga bland galna kor och tuk-tuks, vant mig vid att ha en maid hemma som sköter matlagning och disk, och lärt mig att allting i New Delhi är indelat i blocks; jag bor tex hemma hos Linda i F-block, Louise som vi var hemma hos igår bor på B-block etc. Tydligen var det britternas försök till att styra upp kaoset (det charmiga) som råder i Old Delhi, genom att dela in områden kategoriskt, till snudd på militäriskt i A, B, C, D etc.

Det blev ett långt första inlägg, kände att jag ville sammanfatta veckan som varit.

Den har varit fantastisk!

TACK underbara Linda som låter mig bo hos dig!
TACK alla söta H&M tjejer jag träffat som får mig att skratta och ger mig inspiration till att fortsätta leva ut mina drömmar.
TACK alla underbara vänner och familj som ger mig anledning till att skriva.

Ok, nu exploderade visst sentimental-status-mätaren.

`til next time…

// k